ångesten är tillbaka. Idag när vi skulle ge dem mat på förmiddagen så upptäckte vi att Dysnomia hade var i ena ögat och var ovillig till att öppna det. Vi ringde veterinären och fick en tid redan idag. Det var bara till att packa in allihopa igen i buren + Chiara + alla vällingtillbehören idag igen ocb bege oss dit. Vad hade hänt med hennes öga? Kunde hon se? Hade hon blivit riven av ett syskon? Frågorna var många på vägen dit och inte så många blev besvarade när vi var där. Hon hade ingen reva eller annan synlig orsak till inflammationen vad den veterinären kunde se. Dock tyckte hon att Dysnomias ögon var väldigt små - mycket mindre än de andra valparnas - vilket vi aldrig hade reagerat på innan. hon tyckte att vi skulle kolla upp det mer noga. Vi fick antibiotika som salva som hon ska ha i 7 dagar + att vi ska tvätta ögat. Vi beslutade att behandla bägge ögonen för hon kniper ihop även det andra lite. Nu är jag jätteorlig för henne, hennes öga har klistrigt var varje gång hon vaknar och hon kan inte öppna det. Vi tvättar och droppar ögat. På kvällen när de var vakna så rakade vi deras nosar och då kunde vi se allas ögon ordentligt. Hon har jättestora och vackra ögon. Inte alls mindre än de andras. Nästan tvärtom i så fall. Hon, liksom de andra är väldigt aktiva och väldigt busiga. De vill mysa och busa och testa sina gränser varje gång de är vakna. De orkar inte vara vakna så länge dock så våra mysstunder varar cirka 10 - ibland så länge som 20 minuter sedan sover de och växer igen.
Kommentarer
Skicka en kommentar